Idag är det sista taget jag tar innan tentan imorgon. Jag kommer att sitta uppe en stund till och fortsätta att plugga till skolan och sen innan själva tentan efter min lektion jag har på morgonen. Jag hoppas att denna tentan kommer att gå bra för det skulle suga att behöva göra om den igen!
Förutom pluggandet idag så har jag haft Carro på besök hemma. Det var mysigt att träffa henne och ha lite tjejtime :P. Blir lite segt när man bara är hemma om dagarna nu för att plugga och typ gå ut med Tammy. Blev lite snack om skolan och såklar Våra Henrikar haha. Hon frågade lite hur det går för oss och sådär och eftersom att det går riktigt bra och att jag mår super när jag är med honom så va det typ det jag sa. Men sen har jag varit ganska deppig den senaste tiden och jag är otroligt känslig för smpsaker. Så jag snackade med henne ganska mycet om det och hur Henrik reagerar på det. Jag tror jag vet vad allt detta beror på och det är troligtvis P-staven jag satte in för drygt 6 månader sedan.
I början fungerade den otroligt bra och det va tom så skänt då jag inte hade min mens eller mensvärk på ca 6 månader. Det har varit otroligt skönt att slippa det men för någon månad sen så började jag märka att jag reagerade annorlunda på saker som jag i vanliga fall kanske inte skule reagera på på ett liknande sätt. Det va saker som jag i vanliga fall kanske skulle tycka va ledsama eller jobbiga men som ag typ nu gråter för och blir helt förstörd för. Det är som att alla mina känslor har förstärkts och det spelar inte någon roll ifall det är något jag blir ledsen , irriterad, arg eller glad för. Det bara bir mycket mer extremt än innan. Detta har gjort mig lite orolig om just vad Henrik känner över hur jag har "blivit". Men Henrik vill alltid att vi ska prata om allt, och då menar jag verkligen ALLT, me varandra, ifrån småsaker till större. Detta tycker jag är väldigt bra så att det inte blir, som han säger, till något mycket större tillslut. Eftersom att han vill det så bestämde jag mig bara för att jag skulle säga detta till honom och tala om att jag själv vet om att jag är på detta sättet och att jag oroar mig för vad han känner. Men då sa han bara att inget kommer någonsin att förändra hans känslor och att om jag mår dåligt över detta så kanske jag ska ta ut staven. Känner inte att detta är en sån dum ide, så ska prata med UMO nästa veck och kolla hur jag ska göra.
När vi hade pratat en stund så la vi på då jag va tvungen att fortsätta plugga men en stund senare så ringde han upp. Då tänkte jag ifall han hade glömt att säga något eller bara för att han var utråkad och för den anledningen ringde. Men då frågade han mig ifall jag hade uppe facebook. Han sa till mig att kolla på något han hade gjort och då såg jag att an hade gjort detta:
Förutom pluggandet idag så har jag haft Carro på besök hemma. Det var mysigt att träffa henne och ha lite tjejtime :P. Blir lite segt när man bara är hemma om dagarna nu för att plugga och typ gå ut med Tammy. Blev lite snack om skolan och såklar Våra Henrikar haha. Hon frågade lite hur det går för oss och sådär och eftersom att det går riktigt bra och att jag mår super när jag är med honom så va det typ det jag sa. Men sen har jag varit ganska deppig den senaste tiden och jag är otroligt känslig för smpsaker. Så jag snackade med henne ganska mycet om det och hur Henrik reagerar på det. Jag tror jag vet vad allt detta beror på och det är troligtvis P-staven jag satte in för drygt 6 månader sedan.
I början fungerade den otroligt bra och det va tom så skänt då jag inte hade min mens eller mensvärk på ca 6 månader. Det har varit otroligt skönt att slippa det men för någon månad sen så började jag märka att jag reagerade annorlunda på saker som jag i vanliga fall kanske inte skule reagera på på ett liknande sätt. Det va saker som jag i vanliga fall kanske skulle tycka va ledsama eller jobbiga men som ag typ nu gråter för och blir helt förstörd för. Det är som att alla mina känslor har förstärkts och det spelar inte någon roll ifall det är något jag blir ledsen , irriterad, arg eller glad för. Det bara bir mycket mer extremt än innan. Detta har gjort mig lite orolig om just vad Henrik känner över hur jag har "blivit". Men Henrik vill alltid att vi ska prata om allt, och då menar jag verkligen ALLT, me varandra, ifrån småsaker till större. Detta tycker jag är väldigt bra så att det inte blir, som han säger, till något mycket större tillslut. Eftersom att han vill det så bestämde jag mig bara för att jag skulle säga detta till honom och tala om att jag själv vet om att jag är på detta sättet och att jag oroar mig för vad han känner. Men då sa han bara att inget kommer någonsin att förändra hans känslor och att om jag mår dåligt över detta så kanske jag ska ta ut staven. Känner inte att detta är en sån dum ide, så ska prata med UMO nästa veck och kolla hur jag ska göra.
När vi hade pratat en stund så la vi på då jag va tvungen att fortsätta plugga men en stund senare så ringde han upp. Då tänkte jag ifall han hade glömt att säga något eller bara för att han var utråkad och för den anledningen ringde. Men då frågade han mig ifall jag hade uppe facebook. Han sa till mig att kolla på något han hade gjort och då såg jag att an hade gjort detta:
Detta kanske verkar vara en lite grej att han ändrade sin status till att vi är sambos, men för mig just då så va det något som gjorde riktigt mycket!! Det är så att ingen av oss har haft något behov, som dem flesta att så fort man får ett förhållande, ändra det på facebook. Så då när han gjorde detta för att få mig på gott humör så blev jag extremt glad! :)
Nu blir det att fortsätta plugga för att förhoppnigvis klara tentan :)
Kommentera